Gårdagens simning känns finfint i ryggen och axlarna. Det känns bra att veta att träningen tog :)
Hittade inget flyt till en början, mycket beroende på att det bara fanns två banor så man fick sick-sacka mellan bröstsimmare.
Men bet ihop och nötte på tills det kändes bra. På slutet fick jag till och med till alla voltvändningarna på 200-ingen...jag som nästan hade gett upp hoppet om att lära mig det.
Fatta att jag för ett år sedan så hade jag gått 2 gånger på min crawlkurs och hade precis bara börjat fatta bensparksrörelsen och kunde inte riktigt få till armarna och kunde definitivt inte simma mer än 25 meter i taget.
Ett år senare så har jag inga problem att simma en kilometer i ett svep (eller mer) och satte i somras mitt träningsdistanrekord på 4000 meter (inte i ett svep visserligen). Jag är faktiskt stolt som attan och glad att jag hittat ngt jag tycker är såhär roligt!
"Vad skulle du ta dig an om du visste att du inte kunde misslyckas?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar