Alla hjärtans dag

Idag är det alla hjärtans dag, en dag som delar in folk i för och emot. De som tycker att det är den mest romantiska dagen på året och går all-in för hjärtan,  rosor och överraskningar. Sen har vi de som avfärdar det som en kommersiell högtid och menar att man kan visa kärlek 365 (eller som i år 366) dagar om året istället.

Jag och många med mig tillhör den senare kategorin, men som alltid pliktskyldigast köper en ros eller ett kort ändå...

I år skulle jag av flera anledningar vilja ta bort det sötsliskiga och kommersiella ännu mer från ekvationen och fira vårt hjärta, ta hand om våra egna hjärtan och ta hand om andras hjärtan.

Anledningarna till detta  för mig är tre och de föddes 1920, 1923 och 1945, tyvärr finns ingen av av dem kvar hos oss.

1923 föddes min mormor. Den 15 mars 1988 avled hon 65 år gammal av en hjärtinfarkt medan hon stekte köttbullar. Jag var 7 år gammal och hann aldrig riktigt lära känna min mormor.

1920 föddes min morfar, som dog hastigt den 23 november 1989 av en hjärtinfarkt på sin cykel påväg till ett möte. Han hann fylla 69 år gammal, hade precis hunnit börja njuta av livet som pensionär.  Min morfar och jag hade ett speciellt band, jag var 8 år gammal och hade lärt känna honom så mycket mer än min mormor (de levde inte ihop) och var tillräckligt gammal för att sörja på riktigt.

1945 föddes min älskade mamma. Den 5:e augusti 2011 kom att bli den hittills värsta dagen i mitt liv, då jag i ett hotellrum i Kalmar fick samtalet om att hon dött i vad som senare skulle visa sig vara en hjärtinfarkt. Ironiskt nog var jag på platsen där hjärtan skulle motioneras på högvarv i en av de hårdaste tävlingar man kan göra och maratonmannen skulle stått på startlinjen till Järnmannen i Kalmar. Hon blev 65 år gammal, fick aldrig se mig fylla 30 och kommer aldrig se mig gifta mig, aldrig möta mina framtida barn och inte heller lära mig allt hon kunde. Sådär som mammor annars ska. Hon fick inte heller möjligheten att njuta av sitt pensionärsliv, resa eller bli gammal med min pappa.

Tre personer i min omedelbara närhet som inte fick uppleva sin 70-årsdag för att deras hjärtan gav upp.

Så på förekommen anledning så vill jag be alla som kan att idag den 14:e februari 2012, mer känt som alla hjärtans dag, motionera sitt härta och/eller skänka en slant till Hjärt- och Lungfonden, kanske den slanten du annars skulle spenderat på den pliktskyldiga rosen. Alla kanske inte kan göra både och, men alla kan göra något.

Motionera ditt eget hjärta för att göra ditt för att få leva så länge som möjligt. Skänk en slant för att någon annan ska få möjligheten att leva lite längre, uppleva ett barnbarn, slippa oroa sig, finnas till.

Hjärt- och Lungfonden står för den absolut största delen av forskningen kring hjärtat. Det finns mycket kvar att upptäcka, inte minst om kvinnohjärtat.  Din peng skäner du genom att kika här: http://www.hjart-lungfonden.se/Gava-privat/Gavor/ eller genom inbetalning via PlusGiro 90 91 92-7 eller bankgiro 909-1927 (ange fullständig mottagar- och avsändaradress). Du kan även sms:a HJÄRTA 50 till 72 901 så går 50 kr till forskningen.
 Så tänk på hjärtat idag, på alla sätt. Jag vet att jag kommer göra det.

En fin helg som innehållit skönt norrlandshäng, gott vin,  skratt i massor, cykelcafé och lite, lite träning :)

Marathonmannen hade igår den mycket briljanta idén att vi skulle äta brunch på Bianchi Café & Cycles då nummerlapparna till Hässelbyloppet ändå skulle hämtas inne i stan.

Nytt ställe för mig, men vilket härligt ställe.

Så mycket fina cyklar att jag nästan vill börja cykla också... Men en sak i taget.

Å maten, brunchmaten. Herrejössesgott! Jag hade kunnat äta en hel tallrik med bara mozzarella och tomater. Fantastiska ost! Men allt var faktiskt magiskt gott! Absolut inte sista gången det stället får sig ett besök av mig.



Dagen till ära hade jag tänkt ha spenderbyxorna på men trots att vi gick i inte mindre än 6st olika sportaffärer hittade jag inget som lockade. Kanske lika bäst det...

Väl hemma fick gymmet sig ett besök och jag rev av ett styrkepass och intervaller på löpbandet.
Så det var den lilla lilla träningen som dock kändes vansinnigt skön efteråt.

Det var en perfekt helg på så många sätt och vis och hade önskat mig en längre sådan.
Men nu är det måndag och idag är det dags för en löptur.

förändringar

Nu har jag börjat bygga om lite här inne, börjar lite smått och det kommer säkert se lite taffligt ut ett tag (eller kanske för alltid, vem vet)

När jag startade här så var det en viktblogg, jag redovisade bilder och viktresultat. Efter ett tag så insåg jag två saker:
1. Att jag egentligen mer vill ha en stark och fin kropp som jag är nöjd med. Det innefattar viktnedgång, ja - men jag vill främst hitta glädjen till träning igen.
2. Det här att redovisa vikt här och bilder på framgång stressade mig oerhört.

Så, från en viktblogg till en träningsblogg, följ min jakt på glädjen med träning.
En blogg om Kejrin som gillar att simma, vill gilla att springa och väldigt ofta saknar inspiration till träning men alltid gillar att träna när det blir av. Så där som det är för väldigt många, väldigt ofta.

Ner i vikt vill jag fortfarande, men förvandligen inför den stundande 30-årsdagen har tagit en oväntad högersväng

uteblivet pass

Alltså, det här med mornar är inte min grej.
Kom inte alls i säng sådär tidigt som jag hade tänkt mig och kom således inte upp i tid imorse så det blev ingen morgonsimning.

Vädret idag gör mig grå i sinnet, deppigare än deppigast och inte ens mina gladaste skor höjer upp humöret.

Jag behöver en dos endorfiner nu eller en dos serotonin kanske?

Helgen är oplanerad och normalt sett brukar det vara ganska skönt att ta det som det kommer. Men alla runt omkring mig verkar vara uppbokade och planerade på annat håll så det blir nog kanske lite FÖR lugnt.

Som sagt, vädret påverkar mig mer än jag vill.

skämsrunda

Sitter här och laddar upp med ovan mellanmål (banan, jordgubbar, keso och kesella) för att ha lite energi när jag väl kommer hem för att ta mig an det som blivit lidande för min älskade simning. Löpning.

Funbeat visade mig hänsynslöst att det är 3 veckor sedan jag tog ett löpsteg. Vad hände? Jag hade ju börjat komma in i en rutin. Jag mina Saucony och herr Garmin. Det var ju vi mot alla snabblöpare. Mysjoggaren Kejrin liksom.

Så idag förväntar jag mig att stå där på nollrutan igen, men jag måste ut.

Maratonmannen som lovat mig att hjälpa mig att komma i hjälplig löpform till tjejmilen har ställt ett ultimatum. Du måste springa 3 gånger i veckan, sen får du simma hur mycket du vill.
Men hallå?! När ska jag då hinna simma?
Det får bli fler morgonpass med andra ord... Hahaha, moahahaha. Skrattar hela vägen till "dömorgontrötthetsdöden-graven".

Löpning alltså. Idag. En fot framför den andra tills jag är hemma igen.
Att kämpa igenom sina svagheter gör en stark och allt sånt där. Kom igen nu kroppen - SAMARBETA!

När jag kommer hem igen så lovar jag att sammanfatta Vansbrosimningen. Varför jag är missnöjd, hur det gick till, hur man undviker en panikattack när man blivit sparkad i huvudet vid start, hur man tar sig i en våtdräkt och sen känner att man vill duscha efteråt...ja the full story så att säga.

I'm alive!!

Jodå, jag lever. Har varit lite mycket bara...

Så vad har jag missat att göra? Summera veckor, summera juni - skriva om uteblivna löppass (värme och jag=dåligt), fina simpass, trånga simpass och ja...den härliga värmen!

Jag gillar värmen, men den gör mig mer eller mindre paralyserad tyvärr.

Snart ska jag faktiskt bege mig till huvudstabadet och köra lite simning. Jag hoppas på att den gråa himlen håller folk därifrån trots att det är varmt, vore skönt att ha "fri lejd" under simningen.

Nästa helg är det Vansbrosimningen. Hjälp, redan?! Trots att jag vet att jag fixar 3km öppet vatten så blir jag nervös av att tänka på det, själva lopp-momentet gör mig nervös.
Väntar förövrigt på en ny våtdräkt som ska anlända från England, jag hoppas den hinner komma och jag hoppas att den passar. I annat fall får jag köra på min "shorty" och se ut som värsta rookien (vilket jag iofs får räknas som) ändå. Men vore skönt med långa ben så man får lite extra hjälp med flytet :)

Seså, dags att packa simväskan!

I gårdagens skopåsar



Fina fina Saucony Progrid Ride 3, hur sköna som helst -
kommer flyga fram (hrm, nåja)




Fina jeansblå tygskor, bra sommarskor




De här var ett impulsköp, jag kärade ner mig direkt.
Skosnörena är mer aprikosa än orange vilken är superfint till det
blå/vit randiga. Har sedan tidigare två par blazer mid, ett par svarta med
cerise swoosh och ett par vita med rosa mönster och svart swoosh.
KÄRLEK. 



SuperSöndag

Gårdagen var en supersöndag som hann övergå i nationaldagsmåndag innan jag var hemma i sängen igen.

Började dagen med en förmiddagsjogg med Marathonmannen, 5km. Tanken var att ta samma runda som jag tidigare sprang intervaller (jogga-gå intervaller) runt och se hur långt jag kunde springa. Jag tog mig hela vägen runt vilket gjorde mig glad. Det gick säkert inte fort i andras ögon men jag tog mig runt vilket gjorde mig vansinnigt glad! Tanken är att nu ha det som testrunda och förhoppningsvis avverka den snabbare framöver och vid någon tidpunkt förlänga den.

Sen mötte jag upp lilla A kl.12 för att hjälpa henne köpa present till hennes sambo (tillika marathonmannens tvillingbror). Åt en god lunch efteråt och snicke-snackade om allt möjligt.

Hemma igen 15.30 för att fixa iordning sallad, marinera kött och fixa iordning mig själv för grillparty ute i täby. Upphämtning av A&F 16.30 och iväg mot Täby.

En mycket trevlig kväll följde och slog sedan igen ögonen hemma i sängen vid 2tiden, eller tror jag sov innan huvudet träffade kudden. Ganska slut efter en dag som hade gått i ett.

Idag är det nationaldag och efter att jag "återhämtat mig" inne större delen av dagen ska jag nu bege mig ut i solskenet och njuta av dagen och att vara ledig en måndag.

värmebölja?

Nej, det är inte fel på termometern. Det är alltså 3 grader varmare inne än ute och då är det 25 grader ute. Ytterligare än anledning att inte sitta i lägenheten längre än man behöver...

alla vägar går till Rom?

Eventuellt roligaste sökorden som lett till min blogg denna månad:

"felaktigt slag, till exempel fösning eller greppande av bollen"

Alltså, det känns som en väldigt specifik sak att googla...
Om någon känner sig träffad, roligt att du hittade hit - speciellt roligt om du stannat kvar :)

Inte dött trötthetsdöden

Från joggingskorna till vanliga skorna (via duschen) och iväg till jobbet.
Skönt att ha träningen avklarad för idag men vill inte påstå att jag är särskillt pigg, fast det klart - sömnbrist tenderar att ha den effekten...

Walk it off baby...

Ibland, i vissa situationer är det bästa man kan göra bara att gå därifrån.
Ibland är det så och nu blev det så. Så jag snörade på mig skorna och tar mig en långpromenad, rensa huvudet, ta bort det negativa och gå på till det känns bra. (Vi kan ju bara hoppas att det inte tar hela natten)

Green giant

Jag har nu provat spirulinapulvret på två olika vis. Den första gången var en total katastrof, blandade ner lite i morgonsmoothien (med björnbär, grädde, yoghurt och ägg). Vet ni vad blått och grönt blir för färg - geggamojafärg. INTE roligt. Smaken blev inte heller så bra, fast det kan bero på att spirulinasmaken inte riktigt tilltalar mig.

Blåbärspulvret däremot, det passar i morgonsmoothien - så det åker ner varje morgon. En antioxidantboost.

Men nu har jag hittat ett bra sätt att blanda pulvret och det blev gott. Tog lite färskpressad apelsinjuice, lite grapefruktjuice, en skvätt ingefära och sen spirulina. Gott och nyttigt :)

Ser läskig ut, men smakar gott och gör gott

förvirrad själ?

Jag säger ganska ofta att jag är förvirrad. Många tror att det är en spelad roll, men jag har verkligen blivit mer förvirrad senaste året, förmodligen har det att göra med att ökad arbetsbörda och massa förändringar gör att min hjärna sorterar ut vissa saker...

Hur som helst, igår gick jag runt halva dagen och trodde det var onsdag. Så jag missade alltså morgonvägningen. Suck.
Imorse hann jag inte så jag får alltså bli imorgon. Det är sånt som händer när man inte alltid har allt i huvudet :)

mentalt styrketränad

Föreläsningen igår var kanon, Olof Röhlander var verkligen en fantastisk föreläsare.
Inte bara var ämnet intressant utan han själv var (är) en väldigt engagerande människa som föreläste på ett roligt sätt.
Normalt sett så kanske tankarna flyger iväg ibland på föreläsningar men Olof lyckades ha mitt intresse under den timme han pratade.

Det här var en kort version av de föreläsningar han normalt sett håller och jag kan verkligen rekommendera att gå på en av hans föreläsningar.
Han pratar mycket om de mentala spärrar vi sätter upp för oss själva och att vi själva väljer hur vi vill bli påverkade av yttre omständigheter. Det är så sant men ändå så svårt att leva efter, det är så mycket lättare att skylla på något annat/annan än att bara acceptera läget och gå vidare.

Men jag har verkligen tagit till mig mycket av det han sa och framförallt att både självförtroende och mental styrka är något man måste träna upp, precis som muskler och kondition. Det händer inte av sig själv...

Summa summarum, leta upp närmsta Olof-föreläsning och gå dit - det är värt varenda minut.

Bonjour!

Jodå, jag är hemma igen.
Mycket sol, många glas vin, mycket promenerande, många glas pastis och framförallt MYCKET skratt rikare.
En riktigt härlig resa med söta Ann på franska Rivieran, får se om jag kan ladda upp någon bildkavalkad framöver...

Ingen regelrätt träning men väldigt mycket promenerande i härliga franska byar.

Så ingen träningsuppdatering från v.19 men har kickat igång v.20 med vattengympa idag. Få på passet men ett tufft pass och imorgon väntar sista delen av min crawlkurs.
Det här är nog sista fortsättningskursen jag går på kronoberg, planen är att joina Neptuns mastersgrupp till hösten, gillar att ha en fast träningstid att gå till och jag gillar verkligen simningen så det får nog bli så :)

Semester!!

I fredags gick jag på semester, en hel härlig veckas semester.

Imorgon drar jag till Frankrike i 4 dagar med söta A. Till Haut de Cagnes närmare bestämt som ligger vid Cagnes-sur-Mer mellan Nice och Cannes.
Väderleksrapporten lovar bra väder fram till torsdag och då åker vi hem så det gör inte så mycket :)

Därmed blir det lite paus här om inte jag springer på en dator eller så...

Sunny side up?

Förra veckans träning var så här:
Måndag: Vila
Tisdag: Vattengympa
Onsdag: Simning
Torsdag: Vila
Fredag: Vila
Lördag: Vattengympa
Söndag: Vila

Sådärja, jag hade storstilade planer på att ha träningshelg under påsken. När jag hade huuuur mycket tid som helst på mig och alla möjligheter i världen. Så gick luften ur mig. Totalt.

Inspirationen är låg just nu, motivationen om möjligt ännu lägre.
Jag ska inte skylla ifrån mig och inte leta ursäkter. Det är bara jag själv som inte tar mig i kragen och kämpar igenom dippen. Nu när ljuset är tillbaka så borde ju motivationen och inspirationen vara som högst. Då blir jag ännu mer besviken på mig själv när jag inte förmår mig.

Jag känner för att ge upp, för det händer inget. Senaste två veckorna så förstår jag varför, för träningen har varit sisådär. Men innan, why?
Jag vet, jag vet. Det är "bara" att kämpa på, för eller senare lossnar det. Men alltså, det jag menar är att det är därför jag har en dipp.
Det jag önskar mig nu är att jag ska hitta styrkan att bara kämpa igenom. Att komma ihåg varför jag tycker det är roligt att träna. Att hitta kraften att inte slå ner ändan i soffan när jag är trött utan att bara svida om och ge mig ut och springa. Jag vill dit igen. Dit vill jag.

Inte så upplyftande inlägg men ärligt.
Men det är väl som dom säger, man måste neråt för att kunna klättra uppåt. Så nu försöker jag ta mig uppåt.

Vägningarna har jag förövrigt flyttat till torsdagar. För att jag vill och kan. Bra så.

ehum?

Okej, här lovar man stort och håller...ja inget.
Måndag sa jag, fredag blev det.

Nu har jag ju inga horder av läsare som lider men ändå.

Tyvärr blir det inte alltid som man tänkt sig och livet kommer lite emellan ibland, så även just nu. Därför blev det varken summering, vikt-inlägg eller bilder. Men nästa vecka, ja då jävlar. Kanske redan i helgen. Mars måste ju summeras för påskmånaden är ju påbörjad. Jösses vad fort tiden går.

På måndag är det bara 7 månader tills jag fyller 30. 7 månader och 15kg kvar, det borde inte vara någon orimlighet, men det var ju den här pressen jag ville slippa. För det innebär ju faktiskt minst ett halvt kilo i veckan, inga undantag och facit från senaste månaden är ju inte så lovande.
Men jag ska nu inte deppa ner mig och döma ut mig på förhand, jag har ju lovat. Mig själv alltså. Lovat.

Men för att vara allvarlig så är det en tung period just nu i sinnet, träningsmässigt och kostmässigt. De hänger ihop för min del (som för många) jag försöker tänka bra, göra bra och hoppas få ut bra resultat. Men ibland klappar jag ihop totalt. TOTALES.

Helgen är späckad. Idag ska jag försöka få till en joggingtur, imorgon blir det vattengympa, shopping och middag och på söndag ska jag fira sötaste lilla A med champagnebrunch. Så nu tycker jag vi tar helg!

(inspirerande come-back inlägg va? Jag kompenserar med lite roliga bilder)

galet...

Jag har haft en helt galen vecka på jobbet vilket ganska fort avspeglar sig här... Dessutom har det påverkat träningen, de dagar jag inte har behövt jobba över så har jag varit inbokad på annat. Man kan planera om saker och ting, jag vet. Men ibland så funkar det inte.

Men idag är det fredag och jag blickar fram emot en fartfylld helg som jag hoppas innehåller massor av sol och en del löpträning.

Bjuder på en skön fredagslåt