en helt vanligt ovanlig tisdag

Gårdagens planer på att springa brann lite granna inne på grund av ett lite för sent ikeabesök.
Men efter att dagens simplaner också blev avbokade så hade jag ju helt plötsligt en finfin kväll att springa på.
Fantastiskt :) Fantastiskt är också hur fiffig kroppen är, så här i efterhand kommer jag knappt ihåg att jag faktiskt kände lite granna för att ge upp och lägga mig ner och vila på asfalten under första jogg-setet. Det jag kommer ihåg är däremot hur lätt det sista joggsetet kändes och att tiden sprang iväg då. Lustigt och jäkligt bra. Nu vill jag ju springa igen, snart - det hade jag inte velat om jag bara kom ihåg det första ju.

hej å hå, jogga på - fasiken så
snabbt det ser ut att gå.

Väl hemma hade jag blivit så inspirerad av det här och det här glädjeropet över fantastiska pannkakor att jag var tvungen att testa. Sagt och gjort - jäklar så goda. Kanske mer åt efterrättshållet eller mellanmål än middag. Men mmmmm-mmm-mmm. Prova, det är en uppmaning!

Värt att tänka på är att man inte ska vara sådär otåligt hungrig som jag var utan steka dem på superlåg värme längre tid...annars blir de lätt lite mörka i kanterna (jämför höger och vänster nedan).

om jag har en ny app i telefonen - you bet!