Att ha genomfört två tjejklassiker är jättefina minnen och där har jag såklart kanonfina minnen från varje deltävling. (tjejklassiker består av 10 mil cykling tjejvättern, 1 mil löpning lidingö tjejlopp, 1km simning vansbro tjejsim och 3 mil skidåkning tjejvasan/kortvasan och grenarna skall utföras inom 12 månader)
Men även när jag förra året simmade vansbrosimningen (3km öppet vatten) och slog både Maratonmannen och hans klassikerkompis tider.
Eller när jag spelade första säsongen med min senaste volleybollklubb och vi tog hem serietiteln. Vi var ett nystartat lag och började således i den lägsta serien. Men det gjorde inget, vi hade blivit så sammansvetsade under säsongen att vi var helt överlyckliga över en serievinst i lägsta serien och firade den kvällen in min lägenhet i Västberga hela kvällen (vi började faktiskt redan i hallen med bubbel kommer jag ihåg). Det kommer jag komma ihåg länge.
Jag har nog fler fina Volleybollminnen än jag orkar rada upp här, men inget av dom slår nog ovan. Eventuellt stoltheten jag kände när jag som junior fick spela med seniordamerna - det var coolt (då).
Eller minnet när Maratonmannen sprang sitt första maraton, han gick från halvlat soffpotatis till Maratonman på väldigt kort tid, nu är han ju dessutom ultra och det är coolt. Man kan ju faktiskt glädjas åt andras idrottsminnen också.
Jag hade svårt att hålla mig till _ett_ fint idrottsminne...typiskt veliga jag.
 |
| Jag är tjejklassiker x2 (bildkälla) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar